Jag fyller år imorgon. Skulle kunna vara roligt om det inte var för att åren då man kunnat strunta i allt snart är över. nu måste man plötsligt bry sig, och inte bara det; du måste tro på allt och se mening i det.

Jag tror inte på allt. Hela vår värld är uppbyggd på illusioner om vad vi behöver och mår bra av. Fotbollsmatcher och annan underhållning gjord av människor för människor känns meningslöst. Vad är meningen med det? Det finns ingen. Allt är ett påhitt för att hålla folkmassorna nöjda, få dem att tro att det verkligen spelar någon roll vilket lag som vinner - underhållning och täckmantel för de tomma liv vi faktiskt lever. Men eftersom en mening med livet måste finnas så kan det ju ikväll lika gärna vara Sweden Hockey Games.

Jag personligen gillar sport, men bara de dagar jag känner mig tillräckligt ytlig för det. Jag behöver uppdrag; något som får mig att veta att det jag gjort spelat roll eller gör något. Men om några miljarder år finns vi inte längre, allt vi gjort är borta och vi är för länge sedan försvunna. Vad var meningen då? Om allt vi gör inte spelar någon roll, varför finns vi? och varför gör vi allt i vår makt att tro att våra liv gör skillnad?

Det är ungefär som sakerna man gjorde i träslöjden, de kastas av läraren efter vi slutat högstadiet - det finns ingen mening med dem. Skillnaden är att de åtminstonde genererat ett betyg, ett betyg som 15 år senare kan har hjälpt eller stjälpt din karriär som är lika meningslös som fotbollen. Vi arbetar dag ut och dag in för vad? Mat på bordet, tak över huvudet och vatten. Vi slavar fram genom livet bara för att uppfylla dessa saker. Vi går in i väggen, blir utbrända, får förslitningsskador och stressar för överlevnad. Grymhet är mitt valda ord för detta. Grymhet. Våra liv är inte vårt arbete, vårt arbete är våra liv - och det ger i slutändan intet.

Samtidigt som du ser på fotboll, road av livets illusion om mening och betydelse, svälter, fryser, mördas, misshandlas och fördrivs miljontals människor. Meningen är densamma, illusionen olik - intet.