Om alla bara står stilla en sekund så kan jag börja reda ut det här! Snälla? 

Den där lilla skarpa saken ser extremt mysig ut i jämförelse med kaoset som råder inuti. Det river med wolverine-klor. Efter att besökt studieyrkesvägledaren kändes allt bättre i några dagar, men det är ungefär så lång tid verkligheten behöver för att komma ikapp när man svävat på moln för länge. Jag går sönder om du lämnar mig. Jag kan ta att vi inte ens ses varje vecka, men lämna mig inte såhär; med huvudet bakochfram och hjärtat förvridet. Är det här normalt? Kan inte komma ihåg att någon bröt ihop innan alla började flytta, och jag har heller inte brytt mig om de som gjort det. Men inte du. Snälla. Redan nu börjar den där muskeln alla säger ska innehålla känslor att röra sig bortåt, när jag skriker inombords ekar det lätt, som ett tomt rum innan man ställer dit möbler. Du är definitivt ingen möbel. Platsen du tar upp är större än huset rummet är i. Gå inte förrän jag rett ut trådarna och ser vart du leder. Jag är inne på 3,5 år utan att trasslet försvunnit men det börjar närma sig.. tror jag. Vad ska jag göra utan dig? Vad gör jag utan dig? 

Få inte metallen att se varm ut.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Älskade människa. Lappen du lämnat bakom fotot innan vi åkte till Egypten satt kvar när jag rotade runt bland gamla saker, och här är du igen. Jag hade glömt bort bloggen som en gång var din enda ventilering. Efter år av självhat, bottenlöst fallan...

Jäkla bergochdalbana. Idag mår man toppen. Behöver nog bara komma ut och vara bland folk för att jag ska slå om till himlaläge. Känns skönt. Fick prata med le beste friendo också och allt ordnar sig tror jag. Eller så är det bara jag som känner ett b...

Jag vet inte om jag blivit mer elak, oberäknerlig och jävlig allteftersom världen öppnar sig framför mina ögon eller om jag alltid varit såhär hemsk och jag bara inte föstått det. Ni vet när man går runt och är så glad så att det lika gärna skulle ku...

Panikångest - för vaddå? Ingenting och allting samtidigt. För det jag inte har, aldrig kommer att få, har och alltid kommer bära med mig. Livet är över innan det ens har börjat med min pissiga inställning. Hade allt gått som jag velat hade jag nyss g...

Inte ens det ständigt stjärnklara taket kunde skydda mot människans obarmhärtiga skepnadsbyten. De smet in mellan stockspringorna, över det nytjärade golvet som lovat att det skulle hålla dess disiga andedräkt borta och in till mig. In till det mig s...